Vi ska visa att vi finns där för dem

DE KOMMUNALA HÄLSOLOTSARNAS rum på Gamla torget är sparsamt inrett.

Två soffor, ett bord och ett gäng regnbågsrandiga kuddar och vimplar. Hälsolotsarna själva, Eman Khalif och Daniel Jönsson, sitter oftast ute i Bifrost respektive Åby, och har bara varit i gång i några veckor. Till att börja med har fokus legat på att komma i gång med verksamheten. Första prioriteringen – hitta, och komma i kontakt med, de ungdomar de ska stötta.

– Vårt uppdrag är att vara ett stöd för ungdomar mellan 13 och 26 år. Vi ska nå dem som inte syns så mycket, som behöver stöd för att komma i gång eller hitta sociala sammanhang, säger Daniel Jönsson.

Eman Khalif nickar.

– Staden har redan en fritidslots, men den verksamheten riktar sig främst till redan motiverade ungdomar. Vi kommer att jobba uppsökande för att hitta de där som inte syns i sociala sammanhang, och jobba med hela triangeln: fysisk, psykisk och social hälsa, säger Eman Khalif.

FÖR ATT HITTA fram till de som kan hjälpas av hälsolotsarna har de satt upp affischer på till exempel skolor. Med en QR-kod på affischen slussas man till en hemsida och kan där fylla i ett kontaktformulär.

– Vi har också varit ute och pratat med till exempel socialtjänsten, fritidsgårdar, skolor, elevhälsoteam och vårdcentraler. Känslan vi möts av när vi är ute och berättar om vår verksamhet är att ”äntligen finns det ett verktyg för att möta de här ungdomarna”. Det är en pusselbit som har saknats, säger Daniel Jönsson.

Sedan starten i september har de hunnit börja träffa några ungdomar, och haft enskilda samtal med dem. Målet är att få in dem i ett socialt sammanhang, och att få dem att börja röra på sig. Hitta glädjen i att utforska och använda sin kropp.

– Det är viktigt att man möter var och en på deras egen nivå och i första hand är ett stöd. Man ska visa att man finns där, och vara ihärdig på ett smart sätt, säger Daniel Jönsson.

EMAN KHALIF ÄR sedan tidigare van vid att jobba med redan motiverade ungdomar, så hon ser det som en utmaning att få hjälpa människor som kan ha högre trösklar att ta sig över.

– Samtalet är väldigt viktigt, att förstå och bekräfta dem, och att hjälpa dem att utforska möjligheter och hitta alternativa lösningar. Man är inte lärare, förälder eller kompis, men något mitt emellan. Det är viktigt att vara professionell för att bygga förtroende, säger Eman Khalif.

– En del har lång väg att gå. Vi ska hjälpa dem att ta de första små stegen, och hitta glädjen i att röra på sig. Om jag lyckas få någon som varit hemmasittare i flera år att till sist frivilligt skaffa gymkort, det vore drömmen, säger Daniel Jönsson.